Efter att vi sett killarna gå in i deras bil gick jag, Rebecka, Essi, Josefin + några till och åt lite lunch. Vi bestämde oss för att åka och titta vid killarnas hotell, men eftersom att Rebecka och Essi skulle åka till Finland och se de dagen efter där och Josefin skulle åka tillbaka till Göteborg så var det bara jag som stannade där hela dagen och hängde tillsammans med bland annat Ida och Lina.

Det hände inte allt för mycket under dagen och vakterna var hela tiden fram och tillbaka med deras lovord. Vissa gånger sa de att killarna inte skulle ha tid att stanna utanför, medans de ändrade sig efter en halvtimme till att "Jo, de kommer ut senare ikväll". Jag ville inte riskera att missa den chansen, i Sverige liksom, så självklart stannade jag kvar. Dagen gick relativt fort och senare kom Kenza inrullandes på gatan eftersom att hon skulle in och interjuva dem. Alla tjejer blev som helt galna och sprang efter henne, haha. Why liksom? Självklart tycker jag att hon är grym på det hon gör, men att springa efter henne som att hon vore världsberömd tog fan priset för pinsamste grej det året. Tur att jag stod kvar till stängslet iallafall ;) haha. Solen gick ner och efter att de som vunnit M&G och alla interjuver var färdiga började det pirra lite extra i magen. Det var nu eller aldrig. Vid det här laget hade min vän Bella hunnit komma in för att spendera några timmar där i hopp om att få syn på dem.

Deras bilar rullade in på gatan och efter en kort stund började de rulla ut bagaget. Natalie gick ut, precis bakom oss och satte sig i bilen. Jag kunde se Mike (deras vakt) springa fram och tillbaka där inne och förstod att det var dax. Hann inte mer än att vända mig till Bella och säga att de snart kommer, innan alla börjar skrika då de ser Bill gå igenom snurrdörren. De började signera på motsatt sida om oss och jag var helt säker på att de skulle hoppa in i bilden och åka till Arlanda, men när Gustav (har jag för mig?) slängde in sin jacka i bilen och de började gå emot mig förstod jag att jag skulle få stå 2 cm ifrån de igen. Mina fina killar!! Mitt kamera batteri började ge vika och jag insåg att det inte skulle hålla speciellt länge till, typiskt min otur.

Tillslut stod de iallafall precis framför mig. Jag kommer ihåg att allihopa signerade mitt block och att jag snuddade vid Toms penna, haha. Gustav, som fyllde år, stannade precis framför mig och klappade händerna åt oss när vi sjöng "Happy birthday" för honom. Bill log som vanligt med världens största leende och damn vad lång han är i jämförelse med mig när man står sådär nära, haha. Georg, ja vad finns att säga. Damn. Mumma. Kameran dog iallafall efter Tom hade gått förbi men kyckades få några foton på Georg iallafall. (Fattar inte varför jag alltid har otur med mina foton på Gustav?! På signeringen puttade vakten bort mig så att bilden blev suddig och nu dog batteriet precis när han gick förbi).

Låter nu bilderna tala för sig själva. Njut.
Ja, alla bilderna + videosarna är mina (idabarck.blogg.se är min gamla blogg).

Videon till vänster är min. Den högra har prersonen bredvid mig filmat och man hör samma förlopp tills min video slutar efter Tom. Innan jag börjar filma så är det även jag som säger "Åh gud, jag dör jag dör jag dör" haha osv. Efter min video dött kan man även höra Tom säga "Bitte schön" och jag säger att mitt batteri dött osv, haha.